Trollboken

Jag får nog döpa om den här till måndagsbloggen...

Veckan har rasat iväg och mkt småplock har jag fått gjort..På fredan red Wilma Cissi på ridskolan, ser lite kul ut för det var Cissi (106 ) o Mini (114 ca ) sen bara storhästar...Men våran pärla hänger med bra ändå..

lördan blev lite av en slödag, gjorde bara det jag ville, sen på kvällen så blev jag rastlös , det började skymma men jag tog Puzzel och vi tömkörde, hon fattar jättebra nu och vi börjar förstå vad vi kräver av varrandra då blir det ju ännu mera roligt, till slut var vi tvungen att sluta när vi flera ggr höll på att hamna på stolparna i vår koncentration...Totalt svart var det..

Sen söndagen så var det Km i hoppning på byn, Wilma var anmäld i en clear round på 40s höjd.Hon var nog väldigt nervös men lugn på ytan,
 jag är ju ingen bra förebild för jag har ju aldrig klarat av och tävlat så där när jag var ung, blir totalt järnsläpp och världens ångest över vad andra ska säga och tycka om mig..Är ju ganska otroligt att jag klarar av att gå i ringen på en utställning, men jag har lärt mig att "stänga av" nu och kan fokusera på det jag ska göra nu, för det mesta ;o)....
Det konstiga är att lite av den ångesten komm tillbaks igår, kanske en liten flashback o ingen positiv sådan..Är väl för att jag så gärna vill att det ska gå bra för henne, antar jag.
Iaf så skulle hon gå banan med Vendela själv !! Ok tänkte jag, så sen var det dags, vendela o skrållan hoppade oxå 40 felfritt o rosett, Wilmis blev mer ihopbiten, hon ska ju inte vara sämre..In och jag ser direkt att hon blev nollställd , gjorde alldeles för nära ansattser till första hindret vilket resulterade i en vägran som blev tre st till slut hon verkar kämpa men hennes tankeverksamhet funkar inte, och jag blev lite sur för ridläraren kunde ju ha hjälpt henne liite då iom att man vill ju att dom ska få kommit över ett hinder iaf innan dom går ut, kan tyckas ,men inte..
Jag in i ridhuset med ångest i bröstet( folk tittar, wilma olycklig), får hjälpa henne över ett hinder själv, tänkte jag.  Men precis då lyckas hon så jag följer henne ut, sen pratar,gråter hon lite innan jag lyckas få henne att förstå att det är inte "bara" att det ska gå bra..Man måste rida oxå...Det går fler tåg..

Så kontentan är väl att hon var jättemodig som vågade prova, och att jag är skitdålig på att ge rätt feedback i sådana situationer, samt att hon behöver lära sig mer om hoppning....

Nog om det...

Har iaf isolerat badkaret och fyllt halm i lösdrifterna samt släppt killarna till sin vinterhage, det verkar inte funka att ha Zdeno o Pelle ilag längre för dom bara bråkar o tjafsar hela tiden.Bajsar över varann på högarna samt springer o småvallar, Zdeno tappar ju vikt så det är inte värt det, ska gå ut och flytta honom nu snart o få se om han lugnar ner sig eller hur det blir.
Till helgen är det ju i Falun , då får vi se hur det blir efter det.Pelle verkar ju ganska vass han för Zdeno är ett år äldre men verkar alldeles för snäll och sätter inte Pelle på plats ordentligt.

Nu är hösten här, en mysig morgon bild genom köksfönstret.


Det har kommit ett pyttelager snö här och halt var det, skönt för det blir ju ljusare när det är lite vitt på backen..Haha nu ser jag att det börjar ramla mer lite mer, kul!! Får väl se om det övergår till regn sen eller hur det blir..

Sen går mina tankar till en jättevän som har det jobbigt nu, när det händer oväntade saker så landar man väldigt hårt ibland. Men vi får hoppas att det löser sig på bästa sätt nu.Tänker på er.

Nä nu måste jag göra lite nytta..Hörs!!