Ett nytt försök..

Ja då försöker vi igen då..

Nu har vi fått tillbaks datan så det är den jag skriver på nu. DOCK så är allt på engelska, jag har inte lyckats få skrivaren o funka och jag har INTE lyckats ställa in mejlen så jag kan skicka eller svara på mejl än...JA jag har sagt det förut, JAG ÄR BET på data numer...Inte blir det bättre av att man ska försöka översätta datatermer från engelska..=o(

Iaf så var jag iväg på Läderkursen och Wilma följde med. Efterlängtad kan man väl säga och jag var osäker på OM jag skulle komma iväg iom att min rygg börjar bråka av all extra last den ska dra på nu, samt är det nån som ÄLSKAR o spänna revben på mig.=o/
Men Wilma o jag fixade mackor,lite frukt o drickbart sen nån kudde så vi kunde mysa med sen så ställde vi in Tomtommen på Fjärdhundra 6,30 på morgonen...Det gick bra o bebis bråkade inte nå under hela dan, han kanske kände att mamma var helt inställt på detta..;o)
Det regnade ända tills nedanför Avesta där började det spricka upp o solen visade sig.När det började närma sig att vi skulle svänga av från 70 an så DOG Tomtommen!!
Så vi åkte lite fel men den vakna o skickade ut oss på en LIITEN väg, smalare än våran grusväg men ändå asfalterad!! Och visst hittade vi fram till slut, men det ska ALDRIG gå smärtfritt för mig med den där apparaten.

Väl där så satte vi igång och jag hjälpte Wilma med o visa hur man syr mm. Hon hade redan tidigare bestämt sig för att göra ett halsband åt Tyra (Mors Cavalier ).
Själv skulle jag avancera och göra en Vit fölgrimma med ledtygel ,dubbelsytt , och ja det tog mer tid än jag anat, Wilma skulle ideligen ha hjälp och snabb var hon med så mitt eget gick på halvfart men Lindas mamma hjälpte mig o färga sidor så det löste sig ändå. TACK Linda mamma! Och jag fundera lite på vad jag gett mig in på, F*n va hårt det helgarvade lädret är!!


Det var kanonväder ute där o jag svettades...vad fräsh man känner sig men det är bara o gilla läget.Vi var o åt en himla god mat sen fortsätta, Wilma vart klar o kom på att ett koppel funkar ju oxå...Sagt o gjort..
En FOKUSERAD Wilma som syr halsbandet!


Jag traglade på med att skärfla i lädret o försöka få nån ordning på vilken del dom korta bitarna skulle vara ;o). Vid en halvsex packade vi ihop, jag med delar som ska limmas o resten av allt arbete kvar o Wilma med färdigt Halsband,Koppel o ett armband åt sig själv som nu Isa har runt halsen...Haha, ja bra man kan kombinera..;o)

Som VANLIGT när jag gör nåt så vart det lite o betala..Linda gillar det säkert men min plånbok tycker det är mindre kul, men va 17 jag är inte ute o partar eller bränner kopiösa mängder på kläder o smink så det är jag unt!!
Starta Tommisen och ladda hemmåt , fick ringa Marko för o få lite hjälp med apparaten, men se när vi åkt en bit ser jag skyltar mot Gävle =o/ då har den valt den vägen hem...ARRRGHH! men då var det försent så det var bara o gilla läget.. Så det vart en tripp på 52 mil den dan då och 20,45 var vi hemma igen.

STORT TACK för en TREVLIG dag alla!! (och hjälpen med att avleda Wilmas högtflygande planer)

Söndan vart en slödag, jag sydde lite och limmade på min grimma.


Trine då..
Ja hon har nog gjort sig klar att föla, i helgen var hennes juver stort o stenhårt, förutom spenarna. Hon ändrade form på magen och allmänt slö, sover mkt.Sen har hon ju börjat rata höet men kraftfodret går i och nu har jag köpt Luzern som jag stoppar i henne men hon tappar ju lite iaf...
Hon gjorde ju likadant sist hon väntade föl, veckan innan och den 3dje har jag skrivit som ovan, Wille kom ju den 6de maj så vi hoppas att hon fölar snart för efter började hon äta igen..
I går kväll undrade jag om hon bara är skendräktig ?? Det finns ingen mage kvar, den kanske lagt sig tillrätta nu då..Juvret är lite mjukare men fortfarande stort..
Skulle vara roligt o veta varför hon ALLTID fäller så sent, har provat att ge B-vitamin mm genom åren o INGET funkar, så hon är väl den modellen antar jag..
Fortsättning följer...

Min första shettis Snuttan gick ju med hingst hela sommaren och ALLA som såg henne nybörjare som van uppfödare sa att visst e hon dräktig allt! "Annars vet då inte jag" på den tiden hade jag inte råd med att ta ultraljud så vi väntade helt enkelt.Jag fick fodra henne som en tok hela vintern och hon satte juver ändrade magform släppte bäckenbanden, rubbet ! Men en morgon kom jag till stallet står hon där helt vanligt, juvret borta o "fölmagen" borta...LURAD!! "Men himla god mat jag fick hela tiden matte" Så jag VET hur det känns o bli blåst ;o)

Men det tror jag inte nu, så vi väntar.

Tilia är en lönnig dam nu, hennes juver har oxå börjat växa hon har mindre än en månad kvar hon med nu.
Nä nu ska jag göra nå nyttigt, hörs!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0