Smått o grått..

Ja idag har det varit trist väder, grått varvat med lite snösingel som småspik..iof är det minus så det kunde ha varit värre..

Har inte gjort nå nytta idag förutom lite städning men imorron ska det åtgärdas då ska tummen ur och donas lite..

ja vovven jag hörde på är det då stendött, bara o ge upp kan ju inte vara så blodigt seriöst när det blir så där...Nä jag ska nog satsa på renrasigt och skramla ihop lite mer pengar så ordnar det sig nog så småningom...
Isa har börjat blöda rejält så nu åkte blöjan fram, inge kul tycker hon och pyntar bindan TOTALT...Inte det mysigaste o ta reda på =o(. Men peppar ,peppar så fick jag in ett perfekt NEJ när hon började med operation terror på nästa binda..Så nu återstår det att se hur länge det håller i sig..=o)
Få se hur länge löpet håller i sig, lite svårt när det är det första riktiga löpet att veta men det visar sig.Man märker ju hur hon ändras i humör mm.

Har kollat lite på olika uppfödarsidor ,det finns ju ganska olika "typer" inom rasen oxå..( nu pratar jag om Australien Sheperd ) En utställningstyp som är lurvigare och som jag fattar det lite mildare i temperamentet ,inte lika mkt vakt iom att det ofta är okända som ska visitera mm.Sen "vall o bruks typen" som ofta är lite smidigare och mindre päls med mer vakt o vassare liksom...
Jag hade nog önskat mig nå mittemellan ,lugnare men inte så mkt päls, får se om det går att finna i framtiden..Men sen är det nog mkt beroende på hur mkt man jobbar med dom från valp  också tror  jag,kör man mkt som valp kräver dom ju mer hela livet sen... Jaja framtiden får utvisa..; o)

 Toppzy , min första egna hund hon var född på samma dag som mig 24/11( tror jag var 9 år)..Hon var border /golden/ shäfer. Jag var med mamma och kollade när hon gick kurs med sin fia (cavalier ) sen var jag hem o tränade med Toppzy ..Jag minns jag brukade ordna "tävlingar" i lydnad o agility som jag bjöd in mamma och en kompis hund på hemma på gräsmattan...Hon hängde med mig överallt ridturer/ körturer osv . Hon blev 8 år sen klappade njurarna ihop så hon fick vandra vidare. sen gick jag på nytorp( gymnasie) så då blev det till att hålla tillgodo med mammas vovve..

Sen - 95 fick jag en gammal avelstik jag hittade som omplacering, Honneyqueen´s Coryline hon hade bott i hundgård i 8 år sen fick hon bo med mig, GISSA om att det var fart i henne ett riktigt yrväder var hon, började man klappa henne gick det INTE att sluta då slog hon nästan ner en med tassen...,*ASG*..=o/ Tyvärr så gick det bara i 2 1/2 år så fick Corry en bröstkörtel som växte o växte , veterinären tyckte inte att det var värt att göra nåt för ofta fortsatte det till andra körtlar osv och så var hon ju 10 år..så hon fick gå vidare...Men jag VET att hon hade väldigt braa sista år i hennes liv, hon var världens lyckopiller.


Jag köpte -97 en blandistikvalp  som hette Daisy vilket jag bytte till Laicy för det passade mkt bättre ,hon var min sambos och min "första" bebis, hon var en blandning med shäfer/ golden / collie..
 här är hennes första löp med hennes kompis Pricken han hänger med ännu och blir 11 år i vår. Jag saknar henne än idag för vi var ett himla bra team, vågade mig på en hundkurs när hon var 5 år var ju lite mobbade iom att hon var blandis men ,haha vi gjorde bra ifrån oss , bättre än många renrasisar...iaf så ramlade det ut en Wilma och kursandet gick i viloläge, sen när hon var 8 år så fick hon förmodligen nån tumör för hon ändrade beteende och började visa agressivitet mot andra hundar och "surade" mot mig och andra . Vilket är helt tvärtemot denna älskvärda hund som ALDRIG hade visat nå sånt beteende.Jag kollade henne men vetten hittade inget som visade på smärta/sjukdom..Det hela fick ett tragiskt slut med att hon  högg mammas valp i ögat och svarade mot mig när jag skulle sära dom,Tänk om det varit Wilma som gått dit då hade det smällt och det vägrade jag riskera,så pappa hjälpte mig hastigt att samma kväll avsluta hennes liv...Jag sörjde länge var nog ganska jobbig iom att jag inte varit utan hund tidigare, det kröp i mig..
 Laicys sista höst med oss, underbara vovve.

Iaf så hittade jag efter ca 10 mån en cavalierkille  på 4 år som skulle omplaceras,min första hane, liten o behändig ras, barnkär osv jag var gravid igen och tänkte att dom kräver ju inget så vi fick hem honom på prov och han funka jättebra så han fick stanna.Kalle var ju bara kung! Så charmig o skojig, det enda negativa var att han var VÄLDIGT revirhävdande så ungarnas leksaker o allehanda ting utomhus skulle märkas...=o/ Men efter 3 1/2 år så börjar det lossna tänder på honom , han hade gluggar redan när jag övertog honom så nu blev det ju ännu värre ...Och vetten gav mig inga bra odds direkt ,fixar man det här nu så kan det ta nån månad så blir det nya tandlossningar , så hon tyckte det rent ut sagt var att kasta pengarna i sjön, och iom att han bara blev värre med pinkandet  så valde vi att ta bort honom.


Sen gick det ca 7 mån så hittade jag Isa så nu hoppas jag att jag har hund i MÅNGA år framöver ..Som ni säkert har läst tidigare så har vi gått en kurs och fler ska det bli så jag får lära mig en massa nya saker, närmast så blir det spårkurs och kanske tävlingslydnad men det beror på hur Isa gillar läget tror hon tycker spår är mer skoj än T-lydnaden.

  jag har varit snäll för jag fick paket av tomten jag med !En mallig Isa.

Hoppsan det blev en snabb hundhistoria återblick för min del, finns ju så mkt mer att skriva men då skulle det aldrig ta slut...Sen hade ju både mamma o pappa hundar när jag var lite så fast man kan känna att det är tungt ibland så går det inte leva utan hund, det fick jag känna på när det blev så hastigt med Laicy...

Men nu får ni ha det så bra alla så hörs vi en annan dag..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0